"Frihet är rörelse" säger Lou i boken Sen tar vi berlin.
Jag tänkte mycket på de orden den natten då jag läste ut den boken.
Det är nästan sant. Men jag finslipade det hela lite mer.
Jag tror att Frihet är att veta att man kan röra sig.
Bara för att man kan behöver man inte göra det, men bara vetskapen om att man närsomhelst kan göra vad som helst.
Fly, resa, springa sin väg, gömma sig.
Det är frihet.

Just nu känns det som om jag skulle behöva det där. Frihet.
Jag vill inte fly, men jag vill veta att jag skulle kunna.
När jag vill.

Désolé
Je t'aime

Det var någonting som började och några månader gick och jag måste erkänna att jag nästan trodde att jag hade tappat all känsla för saker, blivit helt känslokall och sluten.
Sånt där var slöseri med tid, skyllde allt på tiden. Tiden var inte för mig, sådant var inte för mig.
Jag ville vara själv.
Ville vara själv.
Ville vara själv.
Och sen vet jag inte, men det vände.

---

---