den trettonde augusti tvåtusennio (igen)
stamparsönder går-i-bitar rastlös. att det alltid kommer, den där förbannade förbannade ettriga rastlösheten, såfort jag kliver över tröskeln in i mitt hem. jag vill vara någon annan stans egentligen i någon annans armar och borta.
tunga samtidigt så enormt lätta tankar, flyger fritt uppe i taket ovanför mig.
vill ha solsken och vår, eller regnigt och höst och höstlukt på riktigt och löv.
nej nu är min halvtångestlillaork slut. imorgon stannar jag iallafall hemma.
Kommentarer