Det slog mig idag hur ikke accepterat det egentligen är att tro på det man själv gör.

Jag tror att man aldrig riktigt kan lyckas med någonting över huvud taget, om man inte tror på sig själv, men i dagens samhälle ses det direkt som något äckligt självupptaget, egoistiskt etc etc etc i det oändliga. 

Det slog mig idag. Sedan slog det mig också att jag ibland stör mig något fruktansvärt på människor som är just det, nöjda med sig själva, och det de gör. Jag är nog den sämsta jag känner på att följa de egenskaper jag tycker att andra ska ha.

Föresten, ett ord som jag både älskar och hatar är pretentiös. Jag har aldrig riktigt fattat den egentliga innebörden av det ordet. Men det har iallafall rätt mycket med det jag nyss pratade om iallafall. Kfsgokgerrdsgrdshj.