Don´t you know, that talking about a revolution sounds like whisper
Jag plockade in lite av häggen utanför mitt fönster in i mitt rum nyss.
När jag promenerade i umeå tillsammans med K igår så doftade hela Haga häggblommor och försommar, och det påminde så mycket om alla gånger jag förut gick hela vägen till haga.
Det doftade så då också. Fina minnen.
Sjuklingens outfit
Jag hade faktiskt rätt trevliga kläder på mig idag med.
Tröjan hittade jag uppe på vinden från när jag var liten, och jag kan fortfarande nätt och jämt ha den!
Hängselbyxor: Second hand
Tröja: Gjord av mig -96 (det står Amanda spegelvänt på den också)
Potatistryckande och pimme
Idag är jag hemma och sjuk igen, och min feber får mig att läsa en hel massa bloggar som få mig att vilja göra massormassor med saker. För att lyckas bli frisk tills imorgon har jag suttit på mitt golv och pysslat med potatistryck och peaceandloveutstyrslar och lyssnat på alla mina thåströmskivor.
Kass fotokvalla, jag vet, men jag insåg inte fören efteråt att jag hade kameran på manuell skärpa. Attsingen.
Det blev flott, och ni får väl se hela resultatet någon annan dag.
NU ska jag återgå till Pimme.
S&G
Idag har jag varit i en jätteblåsig stad, hittat en simonandgarfunkelsamlingsskiva, haft feber, haft krasselhals, gått på tak, velat fotografera, promenerat med karrekarrekarre, dinerat hos familjen irgens, fått feber igen, tvivlat.
Jag letar demos med simon innan han blev känd, hittar nada.
Nu hoppas jag på en mysig helg och fint väder.
Gamla fotografier från min mammas unga dagar under sextiotalet
Vad gör man när man är tråkigt krasslig i halsen och sitter fast i vännäs en helregngrå tisdag?
Man dricker te och tittar igenom min mammas gamla bilder.
Jag har nu suttit fast framför alla gamla lådor med album oh kuvert och fachinerats över att min mamma faktiskt levde på sextiotalet. Helförälskad i bilderna blev jag också!
Min moster som var så fruktanstvärt söt. Varför fick jag inte ärva nästan någonting från min mammas släkt?
Som tillexempel min mammas lockiga hår! Måste erkänna att min mamma var jättefin när hon var sexton år.
Heltuff mamma med heltuffa snickarbyxor.
Dom var ju som vi. Satt i parker och sånt. Sextiotalets version av emoringar!
Jag hade superstora kinder när jag var liten.
Plus att min garderob då bestod av gamla blommiga proggkläder och virkade blusar.
Den här bilden är från mitt första besök i Christiania!
Kvällshimmel
Såhär såg min kvällshimmel ut alldeles nyss.
Lyssnar på billie the vision och planerar Urkultvistelsen.
Dagens kram går till...
Den fina killen som gav mig en femtiolapp tidigare ikväll när jag stod utan pengar, kall och trött på apberget och min sista buss gick fem minuter senare. Himla fint av honom!
"Betala tillbaka till någon annan som behöver dem lika mycket som du gjorde"
Kram på honom.
Idag var jag också på personalmöte på Schmäck, vilket var riktigt trevligt! Vi drack te och sånt. Blir nog ganska mycket jobb nu den närmaste tiden, så jag kommer vara tråkig på helgförmiddagarna tyvär.
Men snart är det sommar, snart är det Peace and love, snart är det urkult, och nu i helgen är det ju faktiskt både filmfestival och brännbollsyran!
Dagens låt: Fel del av gården - Movits!
Kulturnatta
Kulturnatta tvåtusennio blev inte som förra året på långa vägar, men det var fint så sitt sätt med.
Det regnade, det söps, jag satt ensam ganska länge inne i hörnet på hemköp, det fortsatte att regna och jag fick blöta fötter. Fast först jobbade jag ju. Helvetesjobb. Sex timmar, och jag var tvungen att vara trevlig hela tiden. Jag kan inte vara trevlig och snäll i sex timmar i streck! Omöjligt.
Kvällens höjdpunkt var iallafall när vi gick och såg på Wolverine inne på sf. Ganska sorgligt va? På kulturnatta!
Ja herregud, här bjuder umeå på gratis kultur och vi betalar skjortan för att besöka de strängt bevakade toaletterna och se på episkfilm.
Fast ohmygod vad episk den var.
Annat då? Jag träffade på en full Lucas. Såg på modevisning, och blev inspirerad att sy igen.
Måste bara säga V, det var riktigt kul att se det du jobbat på så länge!
Ser fram emot nästa år ska du veta.
Har börjat vänja mig vid den där cykelturen nu, den är fin.
Scotch
Såklart, jag borde ha lärt mig att inte lita på er.
Det har tidvis gått bra.
Tidvis har skakningarna lagt sig.
Jag har ovattnade blommor i mitt fönster också
Idag lyckades jag med konststycket att sova till klockan tre på eftermiddagen!
Alltså har jag inte fått någonting värt gjort utan bara gått omkring och varit irriterad på en massa saker.
Bra anledningar att sura:
- Min kamera är fgjvdrgkh och behöver genomgång.
- Jag ska jobba imorgon. På KULTURNATTA. Det får man inte.
- Symaskinen krånglar.
- Jag kommer se ut som ghkfykt imorgon eftersom jag kommer att jobba på dagen och inte hinner hem imellan eftersom jag bor i V-
- Jag är inte rik.
Fotografering av herrarna i hatt
Idag när jag kom ned till stan från P mötte jag upp Dennis och Olov och vi begav oss utrustade med cola och subwaymacka till gamla kyrkan för ett fotojobb.
Takövernattning
Vad nu då? Jag har ingen sovplats. Vad göra?
SOVA PÅ STAN.
Jag, Petter och Isak cyklade runt mitt i natten och letade bortkastade kläder, och ovanpå sfscenen hittade vi en hemskt skabbig möglig filt som vi plockade med oss. Lite senare, ovanpå sftaket mitt bland glasbitar, damm och dagg lade vi oss i en hög. Vi fick faktiskt lite sömn tillochmed! Sova på stan är en såndär sak man bara ska göra någongång, och nu är den gjord. Snygga, pigga och checka så reste vi så småningom på oss och vid sex började vi till slut att cykla hemåt.
En halvtimme genom ett tomt kallt tyst dimmigt umeå är inte helt fel.
Ps, Vi såg två medelålders män komma ut från maxtoaletten tillsammans med läskiga leenden.
Ps2, Jag har nu lagt mina sista pengar på maxburgare. Fast vi fick ju gratiskaffe.
Grubberevyn tvåtusennio
Grubberevyn iår var inte alls lika bra som förra året tyckte jag, men den var ändå helt värd att se. Jag träffade på många jag inte träffat på väldigt länge också, vilket var fint. Ni som inte såg den iår, försök att kolla nästa år!
Sommarförälskelser i solen
I onsdags träffade jag fina nyförälskade människor i parken och det var återigen en såndär sommardag igen.
Petronellas födelsedag
Idag var verkligen en sommardag. Sommardag med stort D.
En såndär dag man sitter i parken och fikar och brottas och pojkfightas och slåss och myser, och när det är någon som fyller år. Alla fyller år på sommaren, vilket resulterar i superbra födelsedagar. Se bara på Leils förra!
Idag så fyllde min himla fina vän Eva år, och jag gav henne en liten fågel, och en planch från Kalabalik.
Klättrade på tak gjorde vi också, och myste i solen.
you´re responsible for the way I feel
Det bakas födelsedagsfika hemma i vännäs, imorgon smäller det!
Gamma ray
Varför är killars bloggar alltid bäst? Jag gillar många tjejbloggar, visstgör jag det, men det är alltid pojkarnas bloggar som är bäst på riktigt. Fredriks förra, som nu är död. Karrekerrekarres. Daniels.
Nu sitter jag på skolan och gör ingenting som jag egentligen borde göra. Snart slutar jag och då ska jag hem och förbereda födelsedagsfirandet tills imorgon.
Drömmerier
Såhär ser det ut
Jag har insett att min blogg har förfallit ganska mycket på senare tid.
Insett att jag inte skriver någonting på riktigt här, det blir mest skeva svärmerier och ytligheter. Men vad ska jag skriva? Det finns ju ingenting jag vill säga. Mitt liv är just nu rätt av trist och tråkigt. Ibland händer någonting. Då är det bra. Ibland händer någonting mindre kul. Då blir det sämre några dagar.
Okej, vad ska jag skriva nu då?
Jag spenderar dagarna antingen hemma ensam. Då gör jag i stort sätt ingenting.
Annars är jag väl mer eller mindre på stan. Då är det mesta bra, om det inte är en jobbig alltjaggörblirfelochhelvete dag, men det händer ju inte lika ofta längre. Det är ju sommar snart. Idag kändes det som om det började idag.
Jag gick barfota hem från bussen för första gången. Jag brukar ofta göra det, på sommarkvällarna påväg hem.
Mer då? Busstationen doftade utomland idag, vännäs luktade sockervadd. Lite som om det var vännäsdagarna igen, fast det är det ju inte.
Det känns som om jag inte umgås med någon längre. Jag träffar nästan aldrig arvid. Har inte gjrode det på länge länge nu. Skulle gärna vilja träffa kasper mer, men det blir aldrig av. Albin ser man inte skymten av, likaså Leila. Dennis träffar jag inte heller. Henrik är fin, ovanligt fin just nu. Petter är fin och mysig och bra. Eva är bäst. Underbar. Precis vad jag behöver just nu. På tisdag firas det med picnick och födelsedag och det kommer bli himla bra.
Fortfarande finns det så många jag skulle vilja våga lära känna. Jag har varken tid eller lust just nu.
Jag antar att jag är trött. Jag antar att det blir lättare med veckorna som går, snart är det sommar, snart är det festivaler och snart är det varma sommarkvällar och vackra pojkar.
Trött, lyssnar på björk, försöker tycka någonting annat är det jag tycker, försöker få bort den där känslan.
Jag faller.
Viorar Vel Til Loftarasa
Jag hade en fin lördag. Helfin faktiskt.
Jag jobbade några timmar, och stod sedan och väntade på Henrik som var en halvtimme försenad.
Till sist kom vi oss ändå iväg till mariehem och hittade tåv turtorduvor i gräset.
Pizzahandling, några minuters tjejsnack, mysande, zombies, film och allt sånt som hör till. Söndagsmorgon, fräknar, sommardag, en danspeppad allis, mjukglass.
Fin grabb det där.
En fräknig en.
Gregory Chester
Jag har hittat en rysligt söt engelsk pojke på lookbook.
Fan ta lookbook, jag fastnar i timmar.
Fan ta lookbook, jag fastnar i timmar.
Vi slår inte mot, vi slår ut
Demonstration, nyheter på media fronten med!
Idag när jag alldeles suttit mig för att vänta på att demonstrationsfolket skulle samlas rings jag upp av en Johannes från sveriges television, göteborg. Nu är jag inbjuden till ännu en sänding, denna gången nästa torsdag!
Det är klart att det känns lockande, debattprogram, publication och allt men ja... Göteborg. Fortfarande känns det lite hisnande. Det tar emot att åka dit igen. Menmen, vad gör man inte? Det ska bli himla kul iallafall! Sverigest två största städer på mindre än en och en halv vecka, hotell mitt i centrum, gratis allt och dubbla direktsändingar. Ja tack.
Men, för att inte försvinna högt upp i det blå..
Idag efter skolan samlades vi igen utanför medborgarhuset, och demonstrationen tog in början. Jag och fredrik hade fixat och donat med banderollen sista timmen, och det blev faktiskt himla bra på slutet.
,Mer i färg
Fotografering (svartvitt)
Idag fotograferade jag Isak och Dennis på olika platser runt om Umeå.
Troligen är det hos Isak (WallentinDeCrow) som de flesta och mest redigerade bilderna dyker upp, men jag tänkte bara visa några få. Petter var med på ett hörn med.
Helgen? Demonstration, Tvspelskväll, Pizzaätning två gånger, mysande, kanske nydala.
Modeller:
- Sanctificetur @ bilddagboken
- Wallentin @ bilddagboken
Dita
Istället för att göra någonting jag egentligen borde så googlar jag på Dita von Teese och lyssnar på Beirut.
Fick nyss för mig att jag drömde någonting om henne inatt, men jag vet inte riktigt.
Hon är en hemskt snygg modell iallafall.
Fick nyss för mig att jag drömde någonting om henne inatt, men jag vet inte riktigt.
Hon är en hemskt snygg modell iallafall.
Lession six
The Little Hands of Asphalt
Jättelame dag, jättehuvudverk, jättedrygt och allt sånt.
Ingen stan, försovning, dissning, att tycka om någon, saknad, lite fel sådär.
Jag lyssnar sönder THOA istället.
Brighteyeslyssnande
Lite stadande hann jag också. Nästan ingen kamera framme, men iallafall några bilder fick jag ihop.
Lite petter, lite henrik. Fint ljus också.
Stockholm - gomorronsverige
En till sak jag bara måste säga: Det är himla effektivt på ett tvhus. Allt går såhäär fort och allt måste klicka med varandra.
Jag satte mig på planet till Stockholm igår eftermiddag, och vid nio var jag i huvudstaden. Gick ut lite, gick lite vilse, det var ganska smärtsamt att gå hela drottninggatan när alla butiker är stängda. Inklusive Beyond retro.
Dag två: Tidigtidigtidig väckning, taxi, kaffe, sminkning (himla fin kille den där sminkaren) och sedan nästan direkt sändning. Det var hemskt kul att få se hur allting verkligen såg ut, och egentligen är ju alltid fejkat. Alla "rum" och "miljöer" finns i olika bås i ett jättestort rum. Morgonsoffan var bara några få meter från nyhetsbänken.
Sändningen gick faktiskt rätt bra, var hemskt nervös och jag visste inte alls var jag skulle göra av mina armar eller hår eller någonting. Jag såg hemskt påspacklad ut, och solbränd. Jag är lite stolt. Lite småsnack med femitolvkillen och sedan bar det direkt av till Arlanda igen.
Hemma efter någon timme, och så satt jag på staden någon timme innan någon kom ner.
Sedan åt jag glass med petter på sftaket.
Det var allt för mig!
Aktiv är tyngre men passiv är dum, ta ställning
Är du emot det som har inträffat i vännäs under helgen, är du emot invandrardiskriminering, främmandefientlighet?
Ikväll kommer det vara en manifestation på stationshuset i Vännäs, samling klockan nitton:nollnoll
Det är faktiskt dags att sluta vara tysta.
Frågor?
Kontakta Mig eller Sofia Willebrand
Lite annat hann vi med också
Vi hade det hemskt härligt resten av dagen.
Om någon timme sitter jag på planet till huvudstaden, med en mobiltelefon som behöver fyllas av medelanden.
Pussar
Det är inte förvånansvärt, det här är ingen text om göteborg - kravaller händer överallt
Först måste jag bara säga hur otroligt snabb och effektiv dagens media är. Det är helt galet.
Men iallafall, igår var det en stor händelse i Vännäs som många säkert har hört om.
Cirka åttio personer attackerade flera stycken lägenheter i centrala Vännäs under lördagsnatten. Gängmedlemmar från Umeå, tre personer från gänget Bloods beväpnade med knivar och basebollträn, ungdomar, föräldrar och andra vuxna. Jag kan bara säga att jag inte blev speciellt förvånad när min mamma ringde mig och grät i söndags när jag fortfarande vad kvar på spelkvällen.
Jag har varken tid eller ork just nu att skriva någonting längre om det här som har hänt, men det står överallt i alla tidningar. Lite kul ändå att Vännäs får lite uppmärksamhet, eh.
Men, till saken. Imorse så träffade jag upp Sofia, Malou och Rebecca från min skola, och vi satte direkt igång med planering och iordningställande. Ett rätt bra tal senare stod vi i solen utanför medborgarhuset med tv, radio, och tidningsjournalister runt omkring oss. Riktigt trevligt.
Nöjda med det vi uträttat begav vi oss iväg till skolans ute dag.
MEN
Alldeles när vi kommit dit ringde min mor till mig.
Först förstod jag nada.
Stockholm, svt, telefonsamtal, tv, nyheter?
Det framgick snart. En journalist från Stockholm hade sett mitt uttalande i webbteve, tagit reda på mitt hemnummer och ringt min mor och sagt att hennes dotter var inbjudet till att medverka i Go'morron Sverige.
Alltså jag. Alltså imorgon. Alltså att jag just nu sitter och väntar på att flygtaxin ska komma och hämta upp mig för att skjutsa mig till flyget som jag flyga mig till Stockholm! Ikväll!
Imorgon, tidigt tidigt så kommer jag att sitta tvsminkad, nervös och jäkligt glad i Go'morron Sveriges tv-soffa i direktsändning!
Jag var helt uppåt väggarna tillsammans med Sofia idag.
Så, om ni har tid imorgon den dödliga tiden SEX PÅ MORGONEN (eller iallafall ungefär då, kanske någon kvart senare) så måste ni titta på när jag ska prata om högst seriösa saker jag egentligen inte har så extremt mycket koll på.
Önska mig lycka till.
Sofia och Rebecca alldeles innan vi började.
Det är inte vi som gjort skyltarna dock, då skulle dom varit fina på riktigt.
Tvspelskväll med töntarna
Faktiskt en av de pojkaktigaste upplevelserna jag varit med om!
Liten stuga, halo, svinkallt, pojklukt, sexprat, hentai, HENTAI, mys,
fräknar, stubben, balder, vårkväll, svinhalkigt, morgon, svinkall sådan.
Tycker om dom där töntarna rätt rejält för det mesta.
Pussar
Rätt episk. Vi gick ut med Balder och satt i vårhalkiga träd.
Vårchillade på baksidan också
Efter den här bilden följde en del knuffandes och sånt och thigt klump i skuggan av fyra pojkar och jag.
Pussar
Fredrik fotar
Soldag, molndag
Dagar som den här är helt totalointressanta att läsa om, jag kan säga så mycket att det var fint härligt och somrigt.
Vi satt på ett tak och gick mest runt i stan. Sedan blev det kallt och vi hade värmehög.
Det är så sommar nu.
Vi svängde förbi Macdonalds och hittade V där.
Hemskt oförklarligt dålig kvalite, men iallafall.
"Kom ihåg, att jag är den enda h är inne som inte är galen"
Skapandekväll ikväll! Jag är full av det, jag skriver och syr på som bara den. Mitt nuvarande projekt är min avslutningsklänning. Jag kan avslöja att det är mycket spets och vida kjolar iallafall.Vitt med. Det känns som om vitt är någonting det måste vara på skolavslutningen.
Någonting jag mer gör är att skriva de sista meningarna på min tolkning av Valerie Solanas radikalfeministiska manifest Society for cutting up men. Om jag får säga det själv, är min text hemskt bra. Japp, man ska skryta lite ibland. Det mår man bara bra av.
Jag delar med mig av ett litet kort utdrag, och lite av min skaparpeppmusik.
"Tänk er en gata någonstans i Amerika.
San Francisco. Tänk er rännstenens smuts, tänk er hoparna av hålögda kvinnor i smutsiga lackkläder, tänk er stanken.
Tänk er bilarna med de tonade rutorna som sakta kör utmed trottoarerna. Beskådar.
Tänk er porrmusiken som jobbar dag och natt.
Mitt i detta skulle ni ha sett henne.
Valerie skulle stå lutat mot en vägg, men de höga bootsen leriga och slitna. Hon skulle ha sin silverkappa på sig, hon skulle röka cigaretter utan filter.
Året är 1955.
Kanske skulle ni se någon av bilarna stanna.
Kanske skulle de bara köra vidare.
Valerie var ingen särskild. Inte då.
Cosmogirl ropar på henne från skuggorna."
Kärleken är evig, inte döden
Vill riktigt gärna snart tillbaka dit igen.
Freaksen är aristokrater sägs det
Okej, behöver lite fakta att lugna mer mig med. Det fungerar alltid.
- Blev påmind av V´s blogg att man kanske borde kolla bloggstatistiken lite oftare, och det fick mig redan på litelite bättre humör. Igår hade jag 99 unika besökare, och i förrgår hade jag 105. Men en sak gör mig lite småsur, om ni nu är så många, varför har jag nästan inga kommentarer alls? Men, det spelar väl ingen egentlig roll. Jag har slutat skriva för andras skull just nu, det spelar ingen roll för mig egentligen. När man tänker på det, så läser jag väldigt många bloggar, och jag kommenterar nästan ingen alls faktiskt. Kanske synd..
- Det är sexton dagar tills kulturnatta om jag inte räknat fel! Också sexton dagar tills S, E & E åker bort och missar hela kultan, menmen. Om jag har tur så får jag spendera den natten med att glömma bort det mesta.
- EN MÅNAD OCH FEMTON DAGAR och jag och Sofia sitter i bilden ner till Peace and love!
- Till hösten blir det midgård. Teater. Det här kommer att bli underbart.
How can I show my love so you will open your arms to me
Just nu känner jag mig som den äckligast mest svartsjuka människan som finns.
Jag hatar det, jag avskyr att det nästan alltid varit såhär. Jag är egoistisk som fan i själen, medelpunktsökande jävel, uppmärksamhetskrävande som satan. Värst, bäst, imitten. Det värsta är att det känns så hemskt jäkla omöjligt att ändra på, att påverka. Jag är så kluven. Tycker inte om den delen av tonårstiden, inte inte alls. Bort.
Paranoid. Så har det alltid varit. Den där första jävla gången man blev lämnad, av den enda man hade då. Man hade ingen annan. Och man blev lämnad. Efter det så har det inte gått. Inte låta någon komma nära. Fortfarande det där som ligger och skaver. Ni som tror att ni är nära, ni är inte nära på långa vägar.
Jag har lärt mig att om man låter den där komma nära, den där man vill veta allt om, vill vara med alltid helatiden, om man låter den komma nära. Det försvinner ju alltid någon gång. Och det gör ondare då. När denne varit sådär nära.
På sista tiden har det blivit svårare. Utan att jag vill tappar jag sakta sakta chanserna att någon gång kunna låta någon komma så där nära. Nu försvinner alla. För många har försvunnit. Jag behöver ju er i mitt liv, förstår ni inte det?
De två som någonsin fått komma sådär nära försvann.
Jag ser fram emot hösten, bara för att få ha dig i närheten igen.
So here we are now
Det är svårt att sätta fingret på nuläget.
Spänt? Lite.
Jag är mest trött och kraftlös. Rastlös.
Inget speciellt. Jag lever för de små ögonblicken av genomsyrad lycka. Det fungerar.
Jag fick frågan "vilka umgås du egentligen med nuförtiden?" häromdagen.
Det fick mig att tänka till lite. Det är ju ganska uppenbart att jag glivit bort från de flesta gamla jag umgicks med.
Jag har ju kvar dem, det har jag ju. Leila tillexempel. Jag vet ju att hon alltid finns där.
Bara det att vi inte umgås. Men de gångerna vi ses, då är det ju precis som vanligt.
Men vilka är det då jag umgås med?
Jag är mycket hemma, det är svaret.
Silly. Sofia.
Någon som jag bara de senaste dagarna umgåtts med en del är Kasper. Fin kille det där.
Någon som jag gärna vill umgås mer med är Petronella. Jag har redan planerna för hennes födelsedan i slutet av maj uppdukade och klara. Åh, det kommer bli så fint.
Nya människor är bra. Alltid bra.
Idag gick jag förbi två personer jag inte sett på mycket länge, och som jag båda tycket mycket om.
Vid bokia träffade jag på Benjamin och hans mamma, och så såg jag en skymt av Mikael.
Så märkligt det där. Hur man tappar kontakten med människor.
Ha en trevlig kväll.
Make me
Nervös.
Malplacerad.
Det finns för många lyckade människor här.
Ingenting. Som ensamordet.
Livrädd.
Ensam är stark, kom tillbaka.
Ett leende, en vinkning.
Några ögonblicks laser.
Fortfarande inte låta någon komma nära.
För nära.
Att aldrig få känna huden.
Vattenhandleder och ljusröda fiskar under skinnet.
Dom flög som satelliter
Inte alls
Måste bara säga en sak.
När jag nyss skulle logga in på blogg.s´s första sida såg jag i förbifarten den här bloggen.
"De nya fantastiska gladiatorsandalerna"
Fuck that, dom är ju faktiskt så himla ugly?
Jag tänker då inte falla för modetrycket och köpa ett par. Ikket.
Det är märkligt hur mycket modet påverkar människor.
Första helgen i maj
Det parkades en hel del på lördagsförmiddagen.
Sedan blev det mat för min, arvid, kasper och rebeckas del, och sedan åkte vi till stadskyrkan.
Där lyssnade vi på filmmusik framförd på orgel, helfestligt!
Hon som spelade var Johannes flickvän Lisa.
Sedan hem igen, och i väntan på att Moa och Matilda skulle anlända så gjorde jag och Kasper popcorn.
Kvällen var en sån där riktigt lyckat kväll, vi gick runt på hagaskolans lekplats och sjöng dåliga svenska sånger och sedan när de flesta åkt satt vi alldeles för länge framför tven och jag somnade med de två pojkarna som stöd.
Söndagmorgon - jag och Kasper spelade Fable <3
Cyklade alldeles för tidigt till stan gjorde vi också, handlade och träffade en nydansad Allis.
Let it shine
Jag sitter hemma. Allt är under kontroll, allt är ganska bra, allting fungerar.
Lördagen var en sån där enkel dag. Jag satt för allra superduperförsta gången i parken.
Jag lyssnade på lasse, blundade och det blev för ett år sedan.
Just nu hör jag honom, lasse. I bakrunden.
"Jag har saknat ditt skratt
Jag har saknat ditt hår
Jag har saknat att ringa ibland
och berätta om hur det går "
Det går så mycket bättre nu är förut.
Men, fortfarande är det det där som gnager.
Det där som finns kvar där.
Jag brukar vara så bra på att hålla allt det där borta, i schack.
Ibland kommer det tillbaka, ibland svagt, ibland starkare än nånsin.
"Det har tidvis gått bra
Tidvis har skakandet lagt sig"
Jag har redan släppt lite av det.
Snart kanske dom låter mig släppa helt.
"Jag ser dig fortsätta nu
Med varsamma kliv
Jag ser hur dina drömmar sakta lossnar från mitt liv"
Du behöver ingen metrolog för att känna hur regnet slår
Kvällen: Grioa, västeråshiphop, längtan.
Grioa - Nestor Makhno Gångstil
Grioa - 01
Grioa - Brottsofferfonden
Grioa - Minnesbanken
Grioa - Sagt som sant
Första maj
Jag älskar verkligen första maj.
Jag älskar den där gemenskapen som alltid fyller en, den där kraften.
Det där med att försöka synliggöra, förändra.
Jag glömde det där, det har varit helt borta ur mitt huvud alldeles för länge. Jag stängde av det.
Jag glömde dagarna i christiania. Glömde christianiavåren.
Det är ju min uppväxt. Jag har alltid varit med, alltid har det varit demonstration och internationalen på första maj. Alltid.
Jag älskar ju allt det där. Älskar att stå där bland alla andra, springa, skrika. Det är underbart.
Idag gick jag iallafall i anarkisttåget, och efter avslutningen i döbelns anslöt vi oss till enad vänster, längst bak.
Vårdag igen, dom börjar hopa sig.
