Och jag vill vara såhäär fri, jag trodde jag var fri från alla myror i min kropp som åt mig innifrån som hindrade mig från att sitta fast, segt klistrad mot marken och svarasvarasvara nudå.
Jag vill ut, jag vill vara fri, jag trodde myrorna i min kropp, mina fötter, mina ögon var borta. Men nu när det lyser lite mer om dagarna har dom börjar röra på sig, jag trodde för ett ögonblick att de frusit ihjäl.
Det jag önskar är den friaste friheten, jag vill ha några år mer, så att jag kan åka. Lämna. Försvinna.
Valerie, låt mig hålla upp silverkappan åt dig