Hur olik du var dig från första gången, när du var liten och oskyldig och gick omkring med plasthalsband.

Nu har du växt upp. Men egentligen är du lika liten och oskyldig som förut, du är samma lilla prins jag en gång lärde känna. Jag vill inte ha dig igen, jag var så nära igår. Men jag tänkte till. Tänkte att du ju inte finns kvar lägre.

Sakta men säkert försvinner du som tårarna i regn.

Jag rör dig fast jag inte får det.

Jag vill rymma med det är så kallt