Idag är allt bubblande och vårsolen lyste mig i nacken när jag gick i mina skor som jag önskat vore röda till skolan. Hela dagen har varit fylld med den här lätta sprödhetskänslan, det känns som om det skulle kunna gå sönder om man inte är försiktig. Just nu står mitt fönster öppet igen så att våren gör mig sällskap här inne med. Den här tiden får mig att göra en hel massa saker jag aldrig brukar orka göra, som att vattna alla blommor, bädda nytt och hänga ut alla sängkläder genom fönstret, putsa min spegel, dammsuga under och bakom min säng, få ordning bland allt kanekalonhår som ligger i travar överallt, och jag tog mig till och med tiden att värma de sista spetsarna på mina dreads.

Nu lyssnar jag på Laleh och vill faktiskt inte vara någon annanstans. Kanske i någons famn.