Det jag önskar mest nu är att det är lika vår igen imorgon, en röd klänning och att mina förbaskade intevågatankar ska försvinna.

Kanalen sjöng i snäckan, vykorten ligger utspridda i sanden. Jag önskar attde ville blåsa bort.
Alla är de adresserade till mig på paradisgatan, men det är inte alltid mig du tänker på när du skriver. Någon gång skriver du till en främling, det kan vara vem som helst. Till havet.

Idag är allt bubblande och vårsolen lyste mig i nacken när jag gick i mina skor som jag önskat vore röda till skolan. Hela dagen har varit fylld med den här lätta sprödhetskänslan, det känns som om det skulle kunna gå sönder om man inte är försiktig. Just nu står mitt fönster öppet igen så att våren gör mig sällskap här inne med. Den här tiden får mig att göra en hel massa saker jag aldrig brukar orka göra, som att vattna alla blommor, bädda nytt och hänga ut alla sängkläder genom fönstret, putsa min spegel, dammsuga under och bakom min säng, få ordning bland allt kanekalonhår som ligger i travar överallt, och jag tog mig till och med tiden att värma de sista spetsarna på mina dreads.

Nu lyssnar jag på Laleh och vill faktiskt inte vara någon annanstans. Kanske i någons famn.

Jag har känt mig snäll hela eftermiddagen och suttit och varit glad för en massa andra människors lycka.
Sådär, "hej, lycka till med livet, din lycka gör min lycka." Personer jag inte ens känner alls, men det är väl bra eller någonting. Kvällen ointressant, Happy Sally, jag har lyssnat på Marilyn Manson för första gången nästan någonsin.

Det är frost igen på parasollerna. Havet är flamingoskimmrande, vi är på stranden och bygger sandslott. Jag är för stor för sandslott men jag hjälper H efterson han är en sådan oduglig strandpojke. Sandslotten försvinner i vågorna, allting försvinner för honom, han slubblar på stenarna, får kallsupar när han simmar.
För skör för strandlivet. Lipsill. Stadspojke.

Fortfarande den där molande ensamhetskänslan. Den kommer krypandes efter några dagar instängs och fast här.
Men, snart är det vår då faller regnet, inte jag.
Det blir så mycket enklare då.
Vårsol.
- Vänta här, säger jag; blunda och räkna så går det bort sedan. Det onda.

Jag hittade V´s bildlista, som jag förövrigt också blev himla glad av.
Tänka vilka fina godhjärtade människor det ännu finns kvar!
Jag gör samma sak som henne, kanske för att inte råka fylla bloggen med ointressanthet om mitt heltrista liv i vännäs.
Soherewego.



Din bästa vän av samma kön

Så supersvårt att välja, men det är nog Sofia just nu.
Hon är nästan den enda jag talar såvidare värst mycket med nu för tiden.



 

Din bästa vän av motsatta kön

Svårt att bestämma mig även här, men jag tror att Albin och Dennis tar de platserna.
Det är de två pojkar som jag faktiskt litar på till fullo, och nog alltid vet var jag har dem.
Jag saknar att vi inte umgås nästan någonting alls längre.





Något söt

Sara Elisabeth, som socker både på utsidan och insidan.
Hon är en av de mysigaste personerna jag vet.





Den nyaste bilden på dig

Söndagar är perfekta dagar, jag vet.





Någon vacker

Fredrik har alltid varit en av de vackraste prsonerna jag vet.



   

Ett minne

Det får bli två.
Leilas födelsedagsfest som jag ordnat på långt håll, från Polen.
Genom apberget (prisa apberget) ordnade jag och herman och henrik detaljer, och sedan dagen efter jag kommit hem bar det av till tårtbakning med en Henrik jag inte sett på flera vackor.
Den dagen var vacker, den var bra och lycklig och jag blev så otroligt glad av att se alla samlade i sf tillsammans.
Sommartider.

Förra gången jag var i Göteborg gick jag förbi bron jag och Daniel skrev våra initsialer på.
Det gjorde ganska ont.

Den här stan är ägnad dig. Alla gator hånar mig.

O mina tårar din stad vet att allt är alldeles för sent

Jag vet jag har mig själv att skylla har vetat det varenda fylla.

 Varje gång jag skakat hem 

och längtat efter dig igen.

Alla filmer alla böcker handlar om dig alla ryggar tillhör dig tills jag går fram

" förlåt jag trodde du var nån annan"

  

Någon du älskar

Leila var en av de första jag lärde känna och hon är den enda jag alltid känner mig trygg med.
Leila är en sån man behöver för att fungera.

Sillyboy. Jag älskar dig till månen och tillbaka.
Min älskade sexistiska tönt.



   

Någon du har älskat

Det finns inte så mycket att säga mer än att det var för länge sedan.
Och att ni två förstört två lasselåtar för mig.
Men jag älskar er för det.

"Ta dina minnen och försvinn ur mitt liv, älskade älskade du"





En dag du aldrig kommer att glömma

Dagen innan jag skulle säga hejdå till alla.
Jag grät så rysligt mycket, jag visste ju att en del av det skulle försvinna.
Vi var på nydala på dagen, sedan hade jag den bästa tjejkvällen någonsin tillsammans med Leila, Gabban och Kajsa uppe på skoltaket.
Jag glömmer aldrig.





Dig själv ledsen

Jag hade svårt att hitta en bild på mig själv när jag var riktigt ledsen, men den här dagen var under en tid jag mådde väldigt dåligt. Det var en dag vi satt i parken under vännäsdagarna på en röd plastmatta och jag fick ett telefonsamtal.
Det blev ganska svart.



  

Någon du vill lära känna

Petronella, en sjukt fin person som har en ryslig mysig personlighet. Jag vill sitta i långa timmar och dricka te i hennes rum höra Dylan och Hoffmaestro i bakgrunden.

Victoria är en person jag alltid trott varit en helfin tjej, och jag läser hennes blogg alldeles för mycket.
Henne skulle jag vilja lära känna lite mer ingående, men som sagt är jag för det mesta alldeles för blyg för att våga sådant.





En idol

Lo, jag känner henne inte alls. Men hon är såndär person jag tror är perfekt och mysig och har ett helfint liv.
Att hon är sjukligt vacker är ju också ett plus.





Dig själv glad

Jag var skabb och ful och partypartyparty och trästocksfestivalen var underbart galen.
Jag och N gick runt hela natten och umgicks med främlingar och var förbannade på våra respektive ex och då var det så sjuk okej och bra och jag älskade mig själv.

Jag har börjat gråta alldeles för mycket på senaste tiden. Det behöver inte vara över någonting hemskt fel och jobbigt, bara kanske en lasselåt eller att någon säger någonting på fel sätt.

Fel sätt.

Jag har lyssnat på Let it fall med lykke li på repeat några gånger nu och det är bara perfekt för den slags sinnesstämningen. Jag har börjat göra saker som är bra, det är inte så vanligt för min del. Oftast väljer jag fel, gör fel, gör så att någon bara ser det som blev fel och plötsligt står jag där igen ensam.

Men nu, det börjat gå framåt. 

Vad jag behöver nu?

Någon ny i mitt liv, en ny vän. Någon som vill veta vem jag är under alla lager kanske.

Jag har många jag vill lära känna, men jag är för feg för att våga försöka.

Om någon är intresserad av att hitta på någonting, det skulle vara trevligt.

I fredags begav jag mig från bussen in till biblioteket i stan, och gick nästan in i Valdemar som stod där.

Jag drog med honom på Mias tillsammans med Arvid, Dennis, Isak, och några till.

Kändes nästan lite elakt. Han såg ju så rädd ut, blyg som han är.

Stan var lame, så jag och V tog kvart i fem bussen till Norrfors och satt och pratade om bra saker hela resan.

Kvällen spenderades med systrarna Swartling med Hannibal Lecter och muffins.

Jag är så glad över att jag bestämde mig för att åka dit, jag mår alltid så trevligt då.

Det är en av de få platserna jag känner mig riktigt trygg på, jag vet inte varför. Kanske för att familjen är så lugna och jordnära, och för att Leila och Elin är några av de trevligaste jag vet?

Kanske.

Jag vaknade iallafall av att det låg en stor svartvit katt vid namn Diesel på min mage och tittade på mig med phett intensiva kattögon. Men det var mysigt för han var varm och spann och ville bli klappad hela tiden.

Efter frukost smsade V igen och erbjöd skjuts till stan vilket var super.

Väl inne, satt vi i trappan i gallerian och väntade på att mitt jobb skulle öppna.

Lördagen var mest bara det, jobb, vilket var trevligt eftersom jag jobbade med Valdemar och Lucas.

Eftermiddagen, Dennis, Sofia, bio med föräldrar.

Män som hatar kvinnor, värd att ses. 

Just det.

Café aux lait på Café des 2 moulins och sedan åka till tygvaruhuset.

Bai